ICC:s stadgar

Franska versionen

ICC:s stadgar (juni 2024)

Internationella handelskammaren, som grundades 1919, har som grundläggande mål att främja utvecklingen av en öppen världsekonomi, i den fasta övertygelsen att internationellt handelsutbyte bidrar till både ökat globalt välstånd och fred mellan nationerna, 

Internationella handelskammarens alla verksamheter, oavsett om de är av politisk eller teknisk karaktär, syftar till att: 

– att främja internationell handel, tjänster och investeringar, samtidigt som hinder och snedvridningar i den internationella handeln undanröjs; 

– att främja ett marknadsekonomiskt system som bygger på principen om fri och rättvis konkurrens mellan företag; 

– att främja den ekonomiska tillväxten i såväl utvecklade länder som utvecklingsländer, särskilt i syfte att bättre integrera alla länder i världsekonomin; 

Internationella handelskammaren har åtagit sig att bekämpa protektionism i alla dess former, främja det internationella flödet av varor, tjänster, kapital och teknik, lämna policyrekommendationer i ett brett spektrum av internationella frågor samt omsätta sina principer i praktiska tjänster till näringslivet för att underlätta gränsöverskridande handelsutbyte; och 

Internationella handelskammaren är dessutom övertygad om att det är av yttersta vikt att stärka respekten för höga standarder, rättvisa och god tro i internationella yrkes- och affärsrelationer; 

Därför regleras den av följande stadgar:

Namn, syften, verksamhetsformer och internationellt huvudkontor

  1. Organisationen heter Internationella handelskammaren, även känd som ”World Business Organisation” eller under förkortningen ”ICC”.
  2. ICC samlar olika ekonomiska sektorer i marknadsekonomier och arbetar för att:
    1. företräder handel, industri, finans, transport, försäkring och, i allmänhet, alla sektorer inom internationell näringsliv;
    2. ta reda på synpunkter från företag, organisationer och enskilda personer som är verksamma inom internationell handel och därmed sammanhängande affärsverksamhet, samt förmedla dessa synpunkter till berörda mellanstatliga institutioner och, genom sina nationella kommittéer, grupper och direktmedlemmar, till deras regeringar och andra organ i respektive land;
    3. säkerställa effektiva och enhetliga åtgärder på det ekonomiska och rättsliga området för att bidra till en harmonisk tillväxt och fri internationell handel;
    4. tillhandahålla praktiska och sakkunniga tjänster till det internationella näringslivet;
    5. främja ett givande utbyte och samarbete mellan företagare i olika länder och mellan de organisationer som sammanför dem.
  3. För att uppnå sina mål får ICC framför allt bilda och/eller förvärva organisationer av vilket slag som helst (t.ex. bolag, sammanslutningar, ideella organisationer), ingå alla slags överenskommelser, samarbetsavtal eller joint venture-avtal med en eller flera enheter som lyder under fransk eller utländsk lag, samt delta i alla slags omstruktureringsåtgärder som genomförs i samband med organiseringen av ICC:s verksamhet.
  4. Sedan grundandet 1919 har ICC:s säte och internationella huvudkontor varit beläget i Paris.

  1. ICC består av medlemmar som delar de mål som anges i inledningen och bidrar till de syften som anges i artikel 1.2.
    1. Förutsatt att de tillhör en nationell kommitté eller en grupp är följande personer berättigade till medlemskap i ICC:
      • nationella och lokala organisationer som på ett genuint sätt företräder sina medlemmars affärs- och yrkesmässiga intressen och som inte i första hand drivs i politiskt syfte;
      • koncerner, företag, bolag och andra juridiska personer samt privatpersoner som bedriver internationell affärsverksamhet.
    2. Om det inte finns någon nationell kommitté eller grupp är det möjligt att bli medlem i enlighet med de regler som anges i artikel 4 nedan.
  2. När en nationell kommitté anmäler att organisationer, juridiska personer och enskilda personer tillhör den, innebär detta att de blir medlemmar i ICC, såvida inte Världsrådet vid sitt nästa möte inte invänder mot detta medlemskap. Alla medlemmar i ICC ska föras in i ett register som förs av det internationella huvudkontoret.

Med förbehåll för bestämmelserna i artikel 2.3 i detta avtal,

  1. När de organisationer, juridiska personer och enskilda personer som avses i artikel 2.2.a representerar de viktigaste ekonomiska sektorerna i sitt land, får de inrätta en nationell ICC-kommitté genom att underteckna det globala partnerskapsavtalet mellan ICC:s världsråd och den nationella kommittén [gruppen]. En nationell kommittés stadgar måste godkännas av Världsrådet. Deras exakta namn bestäms av medlemmarna själva, förutsatt att deras relation till ICC tydligt anges på brevhuvud, i publikationer och i dokumentation.
  2. Ett förhandssamråd med och godkännande från Världsrådet är en förutsättning för att en nationell kommitté ska kunna bildas. Världsrådets återkallande av erkännandet av en nationell kommitté är en förutsättning för att denna ska upplösas.
  3. Med förbehåll för bestämmelserna i denna artikel och det globala partnerskapsavtalet får de nationella kommittéerna [grupperna] fritt fastställa sina egna regler.
  4. I sitt land har den nationella kommittén:
    1. fungerar som en permanent kontaktperson mellan det internationella huvudkontoret och ICC-medlemmarna i sina respektive länder, framför allt genom att företräda dem gentemot ICC, särskilt i samband med världsrådets möten och deras deltagande vid sådana möten;
    2. anordnar aktiviteter som syftar till att sprida kunskap om ICC:s verksamhet i allmänhet, och vid behov i samordning med det internationella huvudkontoret;
    3. arbetar för att samla in, formulera och föra fram synpunkter från näringslivet i sitt land i de frågor som ICC behandlar; informerar ICC om viktiga frågor och synpunkter som berör näringslivet i sitt land;
    4. utser delegater till ICC:s kommissioner;
    5. tillhandahåller tjänster och information som är anpassade efter behoven hos ICC:s medlemmar och näringslivet i landet;
    6. främjar att de politiska riktlinjer som ICC förespråkar antas och genomförs av statliga myndigheter, förvaltningsorgan och andra institutioner i syfte att genomföra dem i landet;
    7. strävar efter att, med alla lämpliga medel, främja en bättre förståelse och en mer omfattande tillämpning av de regler, koder, enhetliga handelsbruk och praxis som fastställts av ICC.
    1. Varje nationell kommitté har av sina ICC-medlemmar fått i uppdrag att utse en delegation som ska företräda dem vid världsrådet och att avge det antal röster som de har rätt till i enlighet med artikel 5.4.a. Denna delegation utgör den nationella kommitténs representation vid världsrådet. Om en sådan delegation saknas får varje nationell kommitté utse en fullmäktig i enlighet med artikel 5.5.b för att företräda sina ICC-medlemmar.
    2. Varje nationell kommitté måste ha en administrativ struktur som underlättar för ICC:s medlemmar i landet att aktivt delta i ICC:s verksamhet. Om en nationell kommitté inte längre kan uppfylla detta villkor, får Världsrådet vidta de åtgärder som det anser nödvändiga för att säkerställa en fungerande kommunikation med ICC:s medlemmar i det berörda landet.
  5. Varje nationell kommitté fastställer sina medlemsavgifter så att den kan täcka sina egna driftskostnader samt sina ekonomiska åtaganden gentemot ICC. Artikel 5.3 a gäller för en nationell kommitté som inte fullgör dessa åtaganden.
  6. Varje nationell kommitté ska till det internationella huvudkontoret översända sin årliga balansräkning samt en redovisning av sina intäkter och kostnader.
  7. När en nationell kommitté förklaras inaktiv eller upplöses kan dess medlemmar bli direktmedlemmar i enlighet med artikel 4.1.
  8. De fasta cheferna som ansvarar för den dagliga driften av de nationella kommittéerna ska sammanträda minst en gång om året, normalt vid det internationella huvudkontoret. De fasta cheferna kallas till sådana möten av ICC:s generalsekreterare, som även fastställer dagordningen.
  9. När omständigheterna så kräver får de grundare som avses i artikel 3.1 bilda en grupp på nationell eller regional nivå. Genom beslut av Världsrådet, fattat med två tredjedels majoritet, kan en sådan grupp få rätt att delta i Världsrådets möten och i arbetet inom ICC:s arbetsgrupper och kommissioner. Villkoren för ett sådant deltagande och de olika erkända gruppernas rättigheter ska fastställas från fall till fall. I avsaknad av särskilda bestämmelser ska en grupp betraktas som en nationell kommitté, särskilt med avseende på denna artikel. I eller för ett visst land kan antingen en nationell kommitté eller en grupp existera, men inte båda.

  1. Om det inte finns någon nationell kommitté eller grupp kan Världsrådet, på förslag från styrelsen, godkänna de organisationer, juridiska personer och enskilda personer som avses i artikel 2.2 a som direktmedlemmar.
  2. Direktmedlemmar får delta i ICC:s konferenser efter inbjudan från ordföranden.
  3. De hålls informerade om ICC:s verksamhet genom lämplig dokumentation.
  4. På förslag av ICC:s generalsekreterare kan Världsrådet besluta att knyta en direktmedlem till arbetet i någon av ICC:s kommissioner.
  5. Direktmedlemmarna får delta i världsrådets möten, under förutsättning att de tillsammans företräds av en delegation på högst tio personer och att vederbörlig hänsyn tas till deras geografiska fördelning. De personer som ingår i denna delegation utses årligen av världsrådet på förslag av ordföranden.
  6. Delegationen som företräder de direkta medlemmarna ska utse en delegat som ska avge det antal röster som de har rätt till enligt artikel 5.4 a.

  1. ICC:s medlemmar, som samlas vid en årlig generalförsamling i enlighet med nedanstående villkor, utgör Världsrådet, som är ICC:s högsta beslutande organ. Världsrådet säkerställer att bestämmelserna i denna stadga och det globala partnerskapsavtalet efterlevs och utövar alla de befogenheter som tillkommer det.
  2. Mötena ska ledas av ordföranden.
  3. Världsrådet har följande befogenheter:
    1. på förslag av styrelsen:
      • den väljer ordförande, vice ordförande, ordförande för Internationella skiljedomstolen samt ledamöter i styrelsen;
      • den utser ICC:s generalsekreterare;
      • den fastställer och justerar skalan och beloppen för de nationella kommittéernas bidrag samt de direkta medlemmarnas bidrag;
      • den godkänner årsredovisningen;
      • den ändrar ICC:s stadgar och det globala partnerskapsavtalet;
      • den godkänner i princip inrättandet av nya nationella kommittéer och bemyndigar deras grundare att vidta de åtgärder som krävs för att inrätta dem; den godkänner deras stadgar;
      • den tar emot direktmedlemmar;
      • beslutar att återkalla erkännandet av en nationell kommitté, vilket innefattar ett förbud mot att använda ICC:s namn och alla kännetecken, om en nationell kommitté inte fullgör sina skyldigheter gentemot ICC; samt konstaterar att den nationella kommittén har upplösts; och
      • den godkänner inrättandet och avvecklingen av ICC:s arbetsorgan, varav de befintliga är Internationella skiljedomstolen, ICC:s oberoende skiljedomsorgan, Världskammarförbundet samt Institutet för internationell affärsrätt;
    2. den utser vice ordförandena i Internationella skiljedomstolen på rekommendation av Internationella skiljedomstolens ordförande;
    3. den utser ledamöterna i Internationella skiljedomstolen på förslag från nationella kommittéer eller på rekommendation av Internationella skiljedomstolens ordförande, i enlighet med vad som anges i Internationella skiljedomstolens stadgar;
    4. den godkänner valet av ordförande för ICC World Chambers Federation;
    5. den överlåter de befogenheter som krävs till styrelsen för att denna ska kunna fullgöra sina övergripande uppgifter;
    6. fattar viktiga beslut rörande ICC:s tillgångar, i enlighet med gällande lagstiftning;
    7. den utser de externa revisorerna.
    1. Antalet röster som får avges av en nationell kommittés delegation eller dess bemyndigade ombud fastställs enligt följande:
      • tre röster för varje nationell kommitté som bidrar med tre procent eller mer av det totala beloppet av de nationella kommittéernas bidrag till ICC:s budget;
      • två röster för varje nationell kommitté som bidrar med minst tre fjärdedels procent men mindre än tre procent av det totala beloppet av de nationella kommittéernas bidrag till ICC:s budget;
      • en röst för varje nationell kommitté;
      • en röst för de direkta medlemmarna sammantaget.
    2. Beslutförhet ska uppnås när en tredjedel av det totala antalet röster som kan avges är närvarande; vid beslut om ändringar av stadgarna eller om upplösning av ICC ska dock beslutförhet uppnås när hälften av rösterna är närvarande.
    3. Världsrådets beslut ska fattas med majoritet av de röster som avges av delegationerna, med undantag för följande frågor, som ska beslutas med två tredjedels majoritet:
      • varje ändring av storleken på och beloppen för de nationella kommittéernas bidrag till ICC:s budget;
      • tolkning eller ändring av ICC:s stadgar;
      • erkännande eller återkallande av erkännande av nationella kommittéer;
      • upphävande av ett ICC-medlems medlemskap i enlighet med artikel 13.4.
        Röster kan avges via telefon- eller videokonferens, per post, genom ombud eller via något annat röstningssystem som ställs till förfogande av det internationella huvudkontoret.
    1. Nationella kommittéer ska meddela det internationella huvudkontoret namnen på de delegater som valts i enlighet med artikel 3.5.a.; ett sådant meddelande gäller för treåriga mandatperioder som kan förnyas och som inleds den 1 januari. Nationella kommittéer ska informera det internationella huvudkontoret om förändringar i delegationens sammansättning, vilka kan inträffa under en treårsperiod, minst tre veckor före det världsrådsmöte vid vilket sådan förändring ska träda i kraft. Nationella kommittéer får utse en eller flera suppleanter, inom samma gränser och i enlighet med samma anmälningsförfarande.
    2. Fullmakten är giltigt utfärdad av en nationell kommitté eller av direkta medlemmar när fullmakten utser ordföranden eller en nationell kommitté; ingen nationell kommitté får utöva mer än tre fullmakter. Fullmakter och brevröster måste ha inkommit till ICC:s generalsekreterare vid det internationella huvudkontoret senast åtta kalenderdagar före datumet för världsrådets möte.
  4. Utöver de delegater som utsetts av de nationella kommittéerna och delegaterna från de direkta medlemmarna deltar följande personer i egenskap av ex officio-ledamöter vid Världsrådets möten:
  • ordföranden
  • vice ordförandena
  • hedersordförande
  • ordförandena för styrelsens utskott;
  • ordföranden för Internationella skiljedomstolen;
  • ordförande för ICC World Chambers Federation.

De ex officio-ledamöterna har ingen rösträtt, såvida de inte utsetts till ackrediterade delegater eller såvida ordföranden inte har en fullmakt.

    1. Världsrådet, som fungerar som ICC:s årliga generalförsamling, ska sammankallas en gång om året av ordföranden efter det att räkenskaperna har avslutats. Ordföranden kan även sammankalla världsrådet till extra möten på begäran från minst tio nationella kommittéer.
    2. ICC:s generalsekreterare ska delta i alla möten i Världsrådet och fungera som dess sekreterare.
    3. Världsrådets möten sammankallas av ordföranden med minst sex veckors varsel, och ordföranden ska fastställa dagordningen. På begäran av minst tio nationella kommittéer ska dagordningen innehålla alla frågor som dessa nationella kommittéer anser vara av stor betydelse för organisationen som helhet. Kallelsen till mötet och dagordningen anses ha delgivits på ett giltigt sätt när de har skickats till de nationella kommittéerna och, i förekommande fall, till berörda grupper och direktmedlemmar.

  1. Styrelsen ansvarar för att utforma och genomföra ICC:s strategi, riktlinjer och handlingsprogram samt för att övervaka ICC:s finanser. Den har i detta syfte tilldelats alla nödvändiga befogenheter.
    1. Styrelsen består av tjugoåtta (28) ledamöter, varav vissa är ledamöter ex officio och andra valda ledamöter, vilka alla har lika rättigheter.
    2. De medlemmar som ingår av egen rätt är ordföranden, vice ordförandena, hedersordföranden, ordföranden för ICC World Chambers Federation samt ordföranden för World Business Council for Sustainable Development.
    3. De övriga tjugoen (21) ledamöterna ska väljas av Världsrådet, på förslag av styrelsen, bland följande fem kategorier:
      • (i) tio ledande företrädare för näringslivet med gedigen kunskap om ICC, vilka föreslås av de nationella kommittéerna bland sina medlemmar till styrelsens nominerings- och personalutskott;
      • (ii) fem personer, som är företagsledare eller styrelseledamöter i ett företag som är, eller omedelbart blir, medlem i ICC, och som föreslås till styrelsens nominerings- och personalutskott av någon berörd organisation eller person;
      • (iii) tre personer som uppfyller de krav och egenskaper som beskrivs i någon av de föregående kategorierna;
      • (iv) två företrädare med dokumenterad affärserfarenhet från handelskammare som är medlemmar i ICC, vilka föreslås av ICC World Chambers Federation styrelsens nominerings- och personalutskott; samt
      • (v) en person med dokumenterad erfarenhet av skiljeförfaranden och andra former av tvistlösning, som föreslås av ordföranden för Internationella skiljedomstolen till styrelsens nominerings- och personalutskott.
    4. Mandatperioden för de valda ledamöterna i styrelsen är tre år.
    1. Styrelsen ansvarar särskilt för:
      • att föreslå ordföranden, vice ordförandena, ordföranden för Internationella skiljedomstolen samt ledamöterna i styrelsen för val av Världsrådet;
      • att föreslå organisationer, juridiska personer och enskilda personer som avses i artikel 2.2 a för godkännande som ordinarie medlemmar av Världsrådet;
      • att lägga fram valet av ordförande för ICC World Chambers Federation godkännande av världsrådet;
      • att rekommendera Världsrådet att utse ICC:s generalsekreterare;
      • utnämning av ledamöterna i styrelsens utskott på förslag från nominerings- och personalutskottet;
      • att anta ICC:s årsbudget;
      • att till Världsrådet lägga fram förslag om bidragsskalan och bidragsbeloppen för de nationella kommittéerna och de direkta medlemmarna;
      • att lägga fram årsredovisningen för godkännande av Världsrådet;
      • att fastställa möjliga källor för extern finansiering;
      • övervaka regelbundna utvärderingar av genomförandet av det globala partnerskapsavtalet i syfte att skapa ett starkare globalt nätverk av nationella kommittéer;
      • besluta om att tillfälligt upphäva nationella kommittéers rätt till tjänster och rösträtt;
      • att rekommendera Världsrådet att erkänna respektive återkalla erkännandet av nationella kommittéer;
      • att till Världsrådet föreslå inrättande och avveckling av ICC:s arbetsorgan, varav de befintliga är Internationella skiljedomstolen, Världskammarförbundet och Institutet för internationell affärsrätt;
      • godkänna ändringar av uppdragsbeskrivningar, stadgar eller regler som styr ICC:s arbetsorgan;
      • inrättande, upplösning och sammanslagning av ICC-kommissioner samt förlängning av deras mandatperiod, som i övrigt är begränsad till fem år;
      • godkänna alla ICC:s policydokument;
      • säkerställa att ICC-kommissionens verksamhet håller hög kvalitet och är relevant;
      • att utse de regionala samordnarna, som är ordförande i de regionala rådgivande grupperna, för en tvåårig mandatperiod som kan förlängas.
      • Styrelsen får delegera vissa av sina befogenheter till ordförandeskapet.
  1. Genom fullmakt agerar styrelsen på Världsrådets vägnar i alla brådskande ärenden som kan uppstå mellan Världsrådets möten.
  2. Styrelsen ska sammanträda tre gånger per år, eller oftare om ordföranden eller minst sex av dess ledamöter begär detta; om en ledamot är förhindrad att närvara vid ett möte personligen, får denne delta via telefonkonferens, videokonferens, skriftlig röstning som mottagits av ordföranden senast åtta kalenderdagar före dagen för styrelsemötet, eller genom ett särskilt röstningssystem som tillhandahålls av det internationella huvudkontoret. Ordföranden ska sammankalla och leda mötena samt fastställa deras preliminära dagordningar.
  3. ICC:s generalsekreterare och ordföranden för Internationella skiljedomstolen kan bjudas in till styrelsens möten, dock endast med rådgivande rösträtt.
  4. Om enighet inte kan uppnås ska styrelsens beslut fattas med två tredjedelars majoritet av de medlemmar som deltar i mötet.
  5. Vid världsrådets årsmöte ska ordföranden, på styrelsens vägnar, lägga fram en rapport för världsrådet som utarbetats i samarbete med ICC:s generalsekreterare och som behandlar de olika aktiviteterna och besluten inom ICC:s arbetsgrupper och kommissioner samt ICC:s situation.
    1. Styrelsen inrättar utskott som ska bistå den i dess arbete. Styrelsens nuvarande utskott är följande:
      • Nominerings- och personalutskottet;
      • Finansutskottet;
      • Kommittén för det globala nätverket;
      • Utskottet för policy och uppdrag;
      • Styrelsen för tvistlösningstjänster; samt
      • Styrningskommittén.
        Kommittéerna kan upplösas, med undantag för finanskommittén och styrelsen för tvistlösningstjänster som är permanenta, och nya kommittéer kan inrättas av styrelsen efter eget gottfinnande.
    2. Styrelsens utskott ger stöd och råd till styrelsen. I denna egenskap ansvarar de för att granska och utarbeta underlag till styrelsen, var och en inom sitt ansvarsområde och i samråd med andra berörda utskott när så är lämpligt;
    3. Ledamöterna i styrelsens utskott utses huvudsakligen bland styrelsens egna medlemmar, men även från externa kretsar, med hänsyn till fördelarna med att knyta till sig personer med särskild kompetens;
    4. På förslag av ordförandeskapet utser styrelsen bland sina medlemmar ordföranden för varje utskott inom styrelsen, med undantag för ordföranden för styrelsen för tvistlösningstjänster, som styrelsen efter eget gottfinnande får utse utanför styrelsens krets.

  1. Ordföranden innehar det högsta ämbetet inom ICC och företräder i denna egenskap ICC gentemot utomstående parter.

Ordföranden leder mötena i ordförandeskapet, styrelsen och världsrådet.

Ordföranden sköter ICC:s verksamhet och genomför dess riktlinjer inom de ramar som fastställts av styrelsen. Ordföranden genomför framför allt de strategiska och politiska beslut som fattats av styrelsen samt handlingsplanen.

Ordföranden utarbetar även allmänna policyförslag för ICC samt förslag till föreskrifter, så att dessa kan granskas av ordförandeskapet och därefter av styrelsen.

Ordföranden förvaltar ICC:s ekonomi, godkänner alla utgifter samt utarbetar och genomför budgeten för att säkerställa ett effektivt utnyttjande av ICC:s resurser, i enlighet med de beslut som fattas av styrelsen.

Ordföranden har befogenhet att öppna och förvalta konton och sparböcker hos alla kreditinstitut och finansiella institut. Ordföranden har inte befogenhet att ta upp lån utan föregående godkännande från styrelsen, inte heller om sådana lån inte medför att säkerhetsrätter ställs, om beloppet överstiger det belopp som fastställts av styrelsen.

Ordföranden har rätt att ta emot alla handlingar i samband med rättsliga förfaranden, att vara part i domstolsförfaranden, antingen som kärande eller som svarande, och i synnerhet att anlita ombud, utfärda fullmakter till sådana ombud, avstå från åtgärder och ingå förlikningsavtal.

Ordföranden har befogenhet att ingå köp- eller försäljningsavtal samt, mer allmänt, alla handlingar eller avtal som krävs för att genomföra de beslut som fattas av ordförandeskapet, styrelsen och världsrådet.

Ordföranden verkställer kollektivavtal, verksamhetsavtal eller andra avtal och överenskommelser i personalfrågor.

Ordföranden rekryterar, utnämner och avskedar anställda samt ansvarar för ledningen av och har disciplinära befogenheter över ICC:s tjänstemän.

Ordföranden överlämnar årsrapporten om ICC:s arbetsgruppers och kommissioners olika aktiviteter och beslut samt om ICC:s situation till Världsrådet.

Ordföranden får, efter att ha underrättat styrelsen, delegera en del av sina befogenheter och teckningsrättigheter till en eller flera styrelseledamöter samt till en eller flera anställda. Varje delegering av befogenheter och/eller teckningsrättigheter måste ske skriftligen och ange omfattningen och gränserna för de befogenheter som delegeras. I sådana delegeringar måste det också anges om vidare delegering är möjlig.

  1. Ordföranden utser ordförandena och vice ordförandena för alla ICC-kommissioner.
  2. Vice ordförandena (förste vice ordförande och övriga vice ordförande) ska bistå ordföranden i fullgörandet av dennes uppgifter. Ordföranden får delegera vissa av sina uppgifter till en eller flera vice ordförande. Om ordföranden avlider eller avgår, eller om ordföranden av någon annan anledning inte kan fullgöra sina uppgifter, ska den förste vice ordföranden ersätta ordföranden och övertaga alla ordförandens rättigheter och skyldigheter. Ordföranden får anförtro de övriga vice ordförandena tillfälliga och specifika uppdrag. Om den förste vice ordföranden avlider eller avgår, eller om den förste vice ordföranden av någon annan anledning inte kan fullgöra sina uppgifter, ska den äldste av de övriga vice ordförandena ersätta den förste vice ordföranden och övertar alla den förste vice ordförandens rättigheter och skyldigheter.
  3. Vartannat år ska världsrådet välja ordförande, förste vice ordförande och övriga vice ordförande för en period på två år som löper ut vid slutet av det världsråd som anordnas under det andra året efter valet, och senast den 1 juli samma år.
  4. Den förste vice ordföranden ska i princip efterträda ordföranden; om detta inte är möjligt ska efterträdaren väljas bland de övriga vice ordförandena.
  5. Under en period av två (2) år efter ordförandens mandatperiods utgång ska ordföranden, i egenskap av hedersordförande, vara ledamot ex officio i styrelsen och i världsrådet. Denna period kan på den sittande ordförandens begäran förkortas till ett (1) år.

  1. Ordföranden, vice ordförandena (inklusive förste vice ordföranden och övriga vice ordförandena) samt hedersordföranden utgör presidiet, som leds av ordföranden.
  2. Ordförandeskapet:
  • utarbetar förslag till ICC:s strategi, riktlinjer och handlingsprogram för beslut av styrelsen;
  • föreslår ordförandena för styrelsens utskott för utnämning av styrelsen.
  1. För att säkerställa att ICC fungerar effektivt har ordförandeskapet tilldelats rätten att agera på styrelsens vägnar mellan styrelsemötena; ordföranden, i egenskap av ordförandeskapets chef, ska regelbundet rapportera till styrelsen.
  2. Ordförandeskapet ska sammanträda så ofta som behövs, och i synnerhet när en viktig fråga måste behandlas skyndsamt. Om en ledamot är förhindrad att närvara vid ett möte personligen, får denne delta via telefonkonferens, videokonferens, skriftlig röstning som mottagits av ordföranden senast åtta kalenderdagar före dagen för ordförandeskapets möte, eller genom ett särskilt röstningssystem som tillhandahålls av det internationella huvudkontoret.
  3. ICC:s generalsekreterare inbjuds till alla möten i ordförandeskapet, dock endast med rådgivande rösträtt. Efter beslut av ordförandeskapet kan ICC:s generalsekreterare, om så är lämpligt, fungera som mötessekreterare vid alla möten i ordförandeskapet.

   

    1. ICC:s generalsekreterare utses av Världsrådet på förslag av styrelsen.
    2. Styrelsen utvärderar regelbundet ICC:s generalsekreterares arbete, med särskild hänsyn till gällande riktlinjer och program, och lämnar lämpliga rekommendationer.
  2. ICC:s generalsekreterare genomför de strategiska beslut och riktlinjer som fattas av styrelsen samt handlingsprogrammet. ICC:s generalsekreterare utarbetar eller lägger även fram övergripande policyförslag för ICC samt förslag till regelverk, vilka först överlämnas till ordförandeskapet för granskning och därefter till styrelsen för godkännande.
  3. Styrelsen får delegera de befogenheter som den anser nödvändiga till ICC:s generalsekreterare för att denne ska kunna fullgöra sina uppgifter. ICC:s generalsekreterare rapporterar därefter till styrelsen.
  4. ICC:s generalsekreterare är ex officio sekreterare i Världsrådet. ICC:s generalsekreterare kan, om så är lämpligt, utses till sekreterare vid ett möte i ordförandeskapet. ICC:s generalsekreterare bistår och samordnar verksamheten inom Världsrådet, styrelsen, ordförandeskapet och styrelsens utskott för att dessa ska kunna fullgöra sina uppgifter.
  5. ICC:s generalsekreterare ansvarar för att upprätta och upprätthålla goda arbetsrelationer med alla internationella, statliga och icke-statliga organisationer vars verksamhet har koppling till ICC:s verksamhet. I detta sammanhang utser ICC:s generalsekreterare ICC-representanter till konferenser och andra evenemang dit ICC är inbjudet och som är av betydelse för organisationens arbete.
  6. ICC:s generalsekreterare upprätthåller nära kontakt med de nationella kommittéerna, framför allt genom att sammankalla det möte som avses i artikel 3.9, övervakar deras verksamhet och rapporterar om denna till styrelsen. ICC:s generalsekreterare säkerställer en god samordning för ett effektivt samarbete mellan de nationella kommittéerna och ICC:s internationella huvudkontor. ICC:s generalsekreterare för register över upptaganden och uteslutningar av ICC-medlemmar enligt vad som meddelas av de nationella kommittéerna.
  7. Om ICC:s generalsekreterare på grund av dödsfall, långvarig arbetsoförmåga eller avgång inte längre kan fullgöra sina uppgifter, ska ordföranden, efter att ha rådfrågat och inhämtat de råd som ordföranden anser lämpliga, vidta alla nödvändiga åtgärder för att finna en tillfällig lösning.

ICC har inrättat en kulturarvsfond för att placera intäkterna från den återstående delen av försäljningen av fastigheterna i Paris under 2012 och 2013, efter att ha täckt kostnaderna för renoveringen av det nya huvudkontoret. Styrelsen har beslutat att ICC ska betrakta dessa medel som en del av sin historiska arv.

Användningen av kapitalet i dessa fonder är endast tillåten för överenskomna ändamål och kräver gemensamt skriftligt godkännande från ICC:s ordförandeskap, ordföranden för ICC:s finansutskott samt ICC:s generalsekreterare. Dessutom får de ränteintäkter som Heritage Fund genererar användas för överenskomna ändamål som ICC:s ledning anser vara lämpligast, efter godkännande från ordföranden för ICC:s finansutskott och ICC:s generalsekreterare.

  1. ICC:s policyuttalanden, rekommendationer och tekniska dokument ska normalt utarbetas av dess kommissioner. Ordförandeskapet får i brådskande fall utarbeta och offentliggöra ett allmänt policyuttalande.
  2. Styrelsen ska inrätta ICC-kommissioner och fastställa deras uppdrag på förslag från sin kommitté för policy och kommissioner. Samma förfarande ska tillämpas vid upplösning eller sammanslagning av kommissioner.
  3. Varje ICC-kommissions mandatperiod ska vara begränsad till fem år, men denna period kan förlängas genom ett beslut av styrelsen på rekommendation av dess utskott för policy och kommissioner.
  4. Ordförandena och vice ordförandena i ICC:s kommissioner ska utses av ordföranden för en period på tre år, med möjlighet till förlängning efter ordförandens bedömning.
  5. Följande personer har rätt att delta i ICC-kommissionernas möten:
    1. delegater som utsetts av nationella kommittéer i enlighet med artikel 3.4 d;
    2. gruppernas delegater, i enlighet med artikel 3.10;
    3. företrädare för direkta medlemmar, i enlighet med artikel 4.4;
    4. Nationella kommissionärer; samt
    5. gäster till utskottsordförandena som inbjuds att bidra med sin expertis till specifika projekt och därigenom bidra till att höja kvaliteten på utskottets arbete.
  6. Policyuttalanden, rekommendationer och andra tekniska dokument som utarbetats av kommissionerna ska, särskilt i det fall som avses i artikel 8.3, efter vederbörligt samråd med de nationella kommittéerna, läggas fram för styrelsen eller ordförandeskapet för godkännande.

  1. En eller flera konferenser inom ICC kan anordnas på inbjudan av en nationell kommitté eller ordföranden.
  2. Syftet med konferensen är att diskutera ett eller flera specifika teman av stor betydelse för det internationella näringslivet och att bidra till ICC:s verksamhet. Ordföranden ska sammankalla och leda konferensen.
  3. Deltagarna i konferensen ska utses av de nationella kommittéerna. Ordföranden får även bjuda in personer som ordföranden själv väljer till konferensen, däribland direkta medlemmar.

  1. Medlemmar kan säga upp sitt medlemskap i ICC genom att lämna in en uppsägningsansökan, förutsatt att denna lämnas in via deras nationella kommitté.
  2. Varje medlem vars anslutning till en nationell kommitté av någon anledning upphör ska därmed automatiskt uteslutas ur ICC.
  3. Förteckningen över uppsägningar ska överlämnas till Världsrådet för kännedom vid dess sammanträden.
  4. Världsrådet kan, antingen på begäran av den nationella kommitté som medlemmen tillhör, på begäran av ICC:s generalsekreterare när det gäller direktmedlemmar eller på eget initiativ, upphäva en medlems medlemskap, förutsatt att två tredjedelar av de röster som avges av delegaterna vid det aktuella mötet i Världsrådet anser att ett sådant upphävande ligger i ICC:s bästa intresse.
  5. Ett sådant upphävande av medlemskapet enligt föregående stycke är slutgiltigt.
  6. Uppsägning av medlemskapet ska meddelas medlemmen av den nationella kommitté som medlemmen tillhör eller, i fall där det inte finns någon nationell kommitté, av ICC:s generalsekreterare.
  7. Direktmedlemmar som inte har betalat in sina medlemsavgifter till ICC under två år i rad ska automatiskt uteslutas ur ICC.

  1. Varje nationell kommitté får utse en nationell kommissarie som ska ha lämpliga kvalifikationer för uppdraget och i princip vara bosatt på den ort där det internationella huvudkontoret är beläget.
  2. Den nationella kommissarien företräder den nationella kommittén vid det internationella huvudkontoret och ska, på begäran av ICC:s generalsekreterare, förse denne med information om den nationella kommitténs verksamhet, såsom årsredovisningar, publikationer och rapporter. Vid behov kan ICC:s generalsekreterare begära att en nationell kommissarie träffar generalsekreteraren för särskilda samråd.
  3. Den nationella kommissarien samråder regelbundet med ICC:s generalsekreterare och avdelningarna vid det internationella huvudkontoret i frågor som rör ICC:s handlingsprogram och som är av särskilt intresse för den nationella kommissariens nationella kommitté.
  4. Den nationella kommissarien ska bjudas in till alla möten i ICC-kommissionen. Den nationella kommissarien ska, om den nationella kommittén begär det, se till att delegaterna informeras om det aktuella mötet och samordna deras deltagande.